Värmebölja

Värmeböljor bli allt vanligare i och med att klimatet förändras. När värmeböljorna blir kraftigare och längre ställer det högre krav på samhället, både vad gäller förebyggande anpassningsåtgärder och krisberedskap.
Det är SMHI som utfärdar vädervarning för höga temperaturer. Detta för att ge vårdsektorn, riskgrupper och allmänheten bättre möjlighet att förbereda sig när temperaturen förväntas vara hög under en längre tid. Värmeböljor leder till en ökad dödlighet, särskilt för utsatta grupper. Det är framförallt äldre personer som löper stor risk att drabbas.

Här har du tips på hur du bäst tar hand om dig när det är riktigt varmt ute:

Drick mycket vatten, vänta inte på att du blir törstig. Ät vätskerik mat som till exempel grönsaker och frukt. Undvik stora mängder söta drycker och alkohol. Tänk på att personer i din närhet kan behöva hjälp med att dricka. Likaså husdjuren.
Var uppmärksam på inomhustemperaturen. Risken för hälsoproblem ökar när temperaturen stiger inomhus.
Ordna en sval miljö där ni kan vistas. Använd gardiner, persienner och markiser. Försök att vara på den svalaste platsen i bostaden. Vädra på natten när det är svalt.
En kall dusch är mest effektiv när du behöver svalka dig. En blöt handduk runt nacken är ett alternativ. Använd löst sittande kläder i naturmaterial, de är svalare än åtsittande syntetkläder.
Undvik fysisk ansträngning under dygnets varmaste timmar, ta det istället lugnt.
Var uppmärksam på kroppens varningssignaler, t.ex förhöjd kroppstemperatur, puls, andningsfrekvens och nytillkommen yrsel och onormal trötthet. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa. Förvara dina mediciner svalare än 25 °C grader eller i kylskåp. Läs om förvaring på förpackningen.
Tänk på vart du förvarar handsprit. Detta innehåller alkohol och betraktas som mycket brandfarligt. När temperaturen stiger ökar avångningen i handspriten. Detta i kombination med en gnista eller låga kan orsaka en brand. Ha därför inte handsprit i t.ex bilen.

Tänk också på

Vid värmebölja ökar brandrisken. Räddning och släckningsarbete kan kräva stora resurser och bränderna orsakar i sig utsläpp av sot och gaser.
Höga temperaturer ökar tillväxten av bakterier i dricksvatten och livsmedel, och risken för matförgiftning ökar. Kontrollera maten innan du äter.
Belastningen på elförsörjningen ökar eftersom kraftverk och serverhallar måste kylas.
Vid extrem hetta drabbas järnvägsspår av så kallade solkurvor.